onsdag 21 november 2018

Syncro

Det senaste jag har roat mig med är att pilla lite med Campagnolos (ö)kända Syncro växelreglage. Det jag har här är Syncro 2 som dök upp 1988/9 och detta är Record versionen, det finns andra med mindre arbetad finish också.

Vad som gör Syncro intressant i mina ögon är 1, finishen; det är snygga reglage, samma design som C-Record och mycket lätta att polera upp vilket gör att de kompletterar de andra Campagnolo komponenterna från den här tiden utmärkt 2, det är utmärkta friktionsreglage om man inte vill använda indexläget 3, vissa versioner har p g a den större diametern på kroppen möjligheten att 'dra' mer wire vilket i sin tur gör kan man använda dem med fler växlar än 6 eller 7.

Jag har länge tänkt att jag ska gå igenom reglagen och kontrollera hur bra jag kan få indexväxlingen att fungera. Friktionsläget vet jag redan fungerar alldeles utmärkt.
Något man absolut måste starta med är att titta igenom Campagnolos broschyrmaterial angående Syncro och speciellt då tabellerna som visar vilka iläggsringar som passar ihop med olika växlar, frikransar och kedjor.

Till att börja med har jag lagt ut alla komponenter på rad så man kan se vad som ingår och hur delarna ska sitta när man monterar dem. Jag pratar bara om det högra reglaget här, det vänstra är ett vanligt friktionsreglage.

Observera att den innersta stoppbrickan eller vad vi ska kalla den som ligger närmast ramen (längst till vänster) skiljer sig från andra sådana på de traditionella växelreglagen. Det lilla trekantiga stoppet i sig har sedan olika längd och utseende beroende på vilken version av Syncro man använder, ett litet påpekande jag fick av Johan Eriksson som också håller på och laborerar med vintage (och även mer moderna) Campagnolo ramväxelreglage.

Den tandade iläggsringen är den som styr själva indexväxlingen. De ringar jag har är den blå  # 7222063, den svarta # 7222076 kallad B7 och den grå # 7222088 och de har jag av det skälet att jag framförallt kör med just 7-delade kransar som Regina America, Shimano Dura Ace MF-7400 och Sachs-Maillard Aris RGS.

Ett tips jag har läst som enligt uppgift ska komma från Andrew Muzi på Yellow Jersey ska vara att försiktigt slipa ner tandningen på ringen med en dremel elller liknande för att s a s åstadkomma en artificiell förslitning i förväg av tandningen och på det viset få till 'mjukare' växlingslägen, Campagnolo's delar brukade ibland behöva en liten inkörningsperiod. Jag är dock tveksam till om det ska vara nödvändigt, det återstår att se.
Campagnolo tillverkade ett speciellt monteringsverktyg för Syncro, vilket kan vara bra att ha om man skiftar iläggsringar ofta men det är egentligen inte nödvändigt. Det går med lätthet att byta dessa även utan detta verktyg. Ta den stora yttre styrbrickan och sätt in det i reglaget från baksidan, bakvänt alltså, se härnedan


Montera sedan en av de två fjädrarna inuti reglaget

Placera den tunna distansbrickan i botten och tryck dit iläggsringen som centreras och hålls på plats av bakstycket

Montera den andra fjädern och använd en smal skruvmejsel för att försiktigt trycka denna i läge. Dra försiktigt ut bakstycket, fetta fjädrar och ring och sedan är det bara att montera allting på ramen.


Avslutningsvis har jag läst två olika versioner hur man kan få reglagen att fungera som bäst - och det är två motstridiga uppgifter! Från ett håll har jag hört att om man spänner åt reglaget riktigt hårt så förbättras indexfunktionen väsentligt. Från Campagnolo läser jag i detta informations blad från 1988 att det ska vara precis tvärtom. Jag får återkomma med mer om detta när jag provat reglaget själv längre fram helt enkelt.

onsdag 12 september 2018

Nya bromsar på gammal ram

Ibland händer det att man har en bra äldre ram från exempelvis 70-talet som man vill använda med mer moderna komponenter. Jag har en sådan som jag använder som fixie. Här där jag bor behövs egentligen inga bromsar på en sådan cykel då det bara är ren landsväg med få anledningar att stanna eller stoppa. Det räcker med att applicera ett bakåt-tramp som på bancykeln så stannar man hur bra som helst.

Men för säkerhets skull tänkte jag ändå montera en frambroms i alla fall. Något som ofta stöter på patrull är att äldre ramar är gjorda för en annan typ av bromsar än vad som är tillgängligt idag.
Originalbromsarna var ofta längre både på höjden och längden. Höjden (reach på engelska) kan man ibland kompensera med att byta axlar etc och det finns även moderna bromsar med längre caliper-armar så den biten brukar gå att lösa ganska enkelt.
Längden på axeln däremot är oftast för kort på moderna bromsar. I stort sett alla moderna bromsar är gjorda för att monteras med en insex-bult som är integral dvs den hamnar inne i gaffelkronan eller bakbromsbryggan.

Hur löser man då detta om man har ett par nyare bromsar man vill använda? Det är inte så svårt egentligen, min lösning är att helt enkelt borra upp hålen för bultarna så det går att montera bromsar med insex-bultar.
Det man behöver, förutom en stadig hand förstås, är en bra borrmaskin med en ställbar chuck och en 8 mm borr-bit som ska klara metall. Ingen träborr alltså.

Att borra ur gaffelkronan är en bagatell om man gör det försiktigt. Använd alltid lite olja på borren så skär den bättre. Vill man kan t o m försänka bulten en aning.
Bakbromsbryggan är knepigare p g a att det är svårt att få plats med en borrmaskin mellan sadelröret och sittstagen, risken är att det blir för snett då.
Antingen skaffar man sig en vinklad borrmaskin (dyrt för ett engångsjobb) eller så kapar man av borr-bitsen några cm så det hela får bättre rum.

Ett annat alternativ är att borra bryggan från utsidan och sen montera bromsen på insidan av denna istället, lite som aerotenden var på tidiga 80-talet. Fungerar alldeles utmärkt fakttiskt.
Jag borrade istället rakt igenom hela bryggan och använde sedan de konkava spacerbrickorna som ändå behövs i det här fallet. Den ena av dem får man förstås också borra ut till 8 mm så insexbulten får plats och kan gänga på bromsaxeln. Är inte säker på om jag kommer att använda mig av en bakbroms men möjligheten finns nu i alla fall. Tog lite bilder som illustrerar det hela;

onsdag 22 augusti 2018

Alan Super Record

Fick i våras en Alan Super Record ram från sent 70-tal som jag har renoverat lite långsamt under sommaren och som jag tränat en hel del på. Har haft allt möjligt monterat på den men med Super Record bakväxeln jag nämnde i förra inlägget så blev den ännu mer monterad i samklang med modellnamnet även om inte allt är Super Record på den som synes. Härnedan lite bilder på den!















fredag 17 augusti 2018

Kassera och spara...

Har man hållit på med cykelhobbyn tillräckligt länge så hamnar man så småningom i den situationen att en del saker inte fungerar längre eller helt enkelt blivit utslitna.
Blev tvungen att kassera några gamla däck som hängt med länge och nu gett upp efter 25 år, en del har blivit så torra att de inte längre håller luften överhuvudtaget. Det är främst gamla ban-däck som jag sparat mest av sentimentala skäl och ett av dem, Vittoria Pista CS, var en av mina favoriter förr.
Ett däck som däremot fungerar bra fortfarande är ett Clèment Seta Collé Main Tipo Nr3, ett utsökt däck i silke, handgjort och med en känsla och ett ljud som kan få en gammal cykelentusiast att bli rörd till tårar.

Senaste fyndet jag gjort är däremot något som definitivt går att spara och använda länge än, en klassisk Campagnolo Super Record bakväxel från mitten av 80-talet (den har ingen Pat. stämpel)!
Den är i mycket bra skick och blev väldigt ren och fin efter en ultra-ljudstvätt och lite efterpolering med kemiskt renad bensin. Ska plocka ner den i bitar och byta trissarmarna som jag har nya NOS liggande här hemma. Och givetvis samtidigt passa på att rengöra och smörja upp den ordentligt i samma veva.






fredag 15 juni 2018

Svårfunnen ramkomponent

Fick nyligen tag på en rolig komponentdetalj som ofta är mycket svår att hitta, ett toppmonterat fäste för växelreglage för italienska ramar.

På åtskilliga tidiga 80-tals ramar från Chesini, Somec m fl som var byggda antingen som tempo- eller utpräglade aero-ramar behövs detta.
Aero i alla former var trenden i början av 80-talet och bästa exemplet på det är väl Shimanos Dura Ace AX gruppo.

Detta lilla fäste är helt nödvändigt för att kunna bygga upp en sådan cykel autentiskt. Fanns flera olika tillverkare men de vanligaste och bästa kom från Gipiemme (GPM) i Vicenza. Märkligt nog tillverkade aldrig Campagnolo något sådant, vilket man skulle ha väntat sig.

Modellbeteckningen är 1860AA och jag fick tag på ett NOS sådant som synes för en ringa penning på eBay och tog några bilder som kanske kan intressera fler än mig.